Page 20

HENNES SUPERKRAFT: Att se människan från flera håll text Anna-Maria Stawreberg Therése Fridström Montoyas plan var inte att bli forskare. Hon ville jobba praktiskt och hjälpa människor – inte med teori. I dag är hon både forskare och föreståndare för Centrum för forskning om funktionshinder. Hennes mål: att i ett allt hårdare samhällsklimat öka kunskapen om funktionsnedsättningar. Målmedveten, taktisk, passionerad – och mångfacetterad. Kanske är det med de fyra orden man bäst beskriver Therése Fridström Montoya, universitetslektor i civilrätt och föreståndare för Centrum för forskning om funktionshinder (CFF) vid Uppsala universitet, som bland annat koordinerar ett nationellt nätverk för funktionshinderforskare finansierat av Forte. – När jag gick i gymnasiet visste jag inte vad jag ville jobba med. En vän till mina föräldrar föreslog jurist, och så fick det bli, säger Therése. Åtminstone ett tag. Efter bara någon termin på juristlinjen insåg Therése att det nog inte var juridik hon ville syssla med, hon upplevde att juristutbildningen mest handlade om business och yta. Men hon bestämde sig ändå för att slutföra juridikstudierna. En kursare hade sett att det skavde allt mer hos Therése och föreslog att hon skulle söka till socionomutbildningen. Efter fem terminer bestämde hon sig slutligen för att byta. Men erfarenheterna från juridiken skulle visa sig bli värdefulla även i hennes nya yrkesinriktning. Med kunskaper från båda utbildningarna förstod Therése hur viktig juridiken är i socialt arbete, samtidigt som hon upptäckte att det fanns få jurister som arbetade där. Så Therése bestämde sig för att ta examen i båda utbildningarna. 1998 var hon färdig med socionomutbildningen och det enda som saknades för att bli klar som jurist var slutuppsatsen. Tillfället att skriva den kom oväntat något år senare i form av en bruten fot. Fjättrad hemma, med foten i gips, skrev hon färdigt uppsatsen om tvångsvård av personer med beroendeproblematik. Men att bli forskare var inget som lockade henne. Therése ville ju jobba konkret och i nära möten med människor, och hon arbetade några år inom Frivården, Försäkringskassan och slutligen som projektledare på Riksförbundet FUB (för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning). – För att bättre förstå hur den här gruppen människor har det blev jag under några år kontaktperson för en tjej med intellektuell funktionsnedsättning. Vägen in i den akademiska världen började kring millennieskiftet, när Socialhögskolan vid Stockholms universitet plötsligt hörde av sig med ett akut behov av en lärare i juridik. Ett år senare värvades hon till Örebro universitet som adjunkt i rättsvetenskap. 2009 påbörjade hon sina forskarstudier med en avhandling om möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning att leva som andra med stöd av ställföreträdare. personporträtt 20 • forte magasin hösten 2026