Page 16

Rättigheter i gungning Har alla rätt till en ljusnande framtid? text Nicole Kling Krig, klimatkris, ekonomisk turbulens och ett alltmer polariserat politiskt klimat präglar många ungas syn på framtiden. För unga hbtqi+-personer handlar oron inte bara om världsläget, utan också om det egna livets förutsättningar. Samtidigt har attityderna hårdnat och rättigheter som tidigare tagits för givna börjar allt oftare ifrågasättas. S verige har länge setts som ett föregångsland för mänskliga rättigheter. Men bakom bilden av framgång finns en annan verklighet: unga hbtqi+-personer lever med större otrygghet, mer psykisk ohälsa och högre risk för självmord än heterosexuella jämnåriga. Elias Fjellander, förbundsordförande för RFSL Ungdom, beskriver hur attityderna till hbtqi+-personer har förändrats under de senaste åren. – Det är en utveckling som på många sätt går åt fel håll. Vi ser en mer auktoritär, patriarkal och traditionellt konservativ riktning, och det drabbar unga hbtqi+-personer särskilt hårt. Hemma, i skolan, på jobbet och på fritiden kan de behöva kämpa för sådant som andra sällan behöver försvara, säger han samtidigt som han vill nyansera bilden: – När livet är tufft på många olika sätt är det inte konstigt att man mår dåligt, men alla gör inte det. Jag tycker att det är viktigt att vända på narrativet: vad krävs för att unga hbtqi+-personer ska må bra, och hur tar vi oss dit? Just den frågan står i centrum för det europeiska forskningsprojektet Hbtqi+-ungdomars välbefinnande i Europa: föreställningar om framtiden i en turbulent samtid som handlar om både svenska och europeiska förhållanden. Projektet, som är finansierat av Forte, samlar forskare och samarbetspartners från Storbritannien, Sverige, Estland, Polen och Schweiz. Det är den första kvalitativa studien som undersöker unga hbtqi+-personers välbefinnande i flera europeiska länder samtidigt. – Mycket forskning om hbtqi+-ungdomar har fokuserat på utsatthet och psykisk ohälsa. Vi vill undersöka vad välbefinnande faktiskt betyder för de unga själva och vad som får dem att må bra. Men vi försöker inte klistra på dem att en framtidsvision måste vara lycklig, det kan också vara en dystopi de bär på. Det viktiga är att det finns utrymme att prata om det, säger Malena Gustavsson, projektledare och lektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. 16 • forte magasin hösten 2026