Page 17

Genom kreativa workshops får unga mellan 18 och 24 år utforska frågor om identitet, gemenskap och framtid. De får bland annat skapa tidslinjer över livets förväntade vägval eller föreställa sig en ”queer island” – en plats där de själva definierar vad ett gott liv innebär. Internationellt beskrivs Sverige ofta som ”bäst i klassen” när det kommer till frågor som rör jämställdhet och hbtqi+, men på senare år har andra länder kommit i kapp och gått om. – Våra projektkollegor har överraskats av att även unga i Sverige uttrycker så mycket oro inför framtiden, säger Lena Sotevik, postdoktor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Under lång tid har diskussionen i Sverige främst handlat om hur hbtqi+-personers ställning kan stärkas. Nu märker forskarna att allt fler i stället oroar sig för att redan vunna rättigheter riskerar att försvagas. – Det handlar bland annat om diskrimineringsskydd och hatbrottslagstiftning. Många av dem vi har intervjuat, både unga hbtqi+-personer och olika samhällsaktörer, upplever att det finns politiska krafter som vill begränsa rättigheter snarare än utvidga dem, säger Lena. När framtiden känns otrygg blir gemenskapen särskilt viktig. Elias Fjellander berättar om unga utanför storstadsregionerna som reser flera timmar för att delta i en mötesplats för hbtqi+-personer. – När mycket känns svårt och ligger utanför ens kontroll blir känslan av sammanhang avgörande. Gemenskap bygger motståndskraft. Därför är det viktigt att inte avfärda det som ibland kallas ”mjuka värden”. I oroliga tider är de viktigare än någonsin eftersom de lägger grunden för tillit och, i förlängningen, en fungerande demokrati, säger han. Forskningsprojektet pågår till 2028 och förhoppningen är att resultaten inte bara ska nå akademin, utan även lärare, kuratorer, fritidsledare, vårdpersonal, myndigheter och beslutsfattare. – En central poäng är att unga hbtqi+-personer inte är en enhetlig grupp. Erfarenheterna skiljer sig åt beroende på livssituation, bakgrund och andra villkor. Därför räcker det inte att forska om gruppen på avstånd – vi behöver lyssna på de unga själva, säger Malena. Frågan om unga hbtqi+-personers välbefinnande handlar inte bara om en minoritets hälsa. Den handlar om vilket samhälle som gör vissa unga trygga nog att drömma fritt om framtiden, medan andra behöver se sig om över axeln. – Om mycket av ens energi går åt att försvara sin rätt att få vara den man är blir det svårare att uppnå sin fulla potential. Det är både en förlust för individen och ett oerhört resursslöseri på samhällsnivå, konstaterar Elias. Vi ser en mer auktoritär, patriarkal och traditionellt konservativ riktning, och det drabbar unga hbtqi+-personer särskilt hårt. ELIAS FJELLANDER Mycket forskning om hbtqi+-ungdomar har fokuserat på utsatthet och psykisk ohälsa. Vi vill undersöka vad välbefinnande faktiskt betyder för de unga själva och vad som får dem att må bra. MALENA GUSTAVSSON MALENA GUSTAVSSON, lektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet foto Frida Siekkinen ELIAS FJELLANDER, förbundsordförande för RFSL Ungdom foto RFSL LENA SOTEVIK, postdoktor i genusvetenskap vid Stockholms universitet forte magasin våren 2026 • 17

Porträtt av Lena Sotevik, postdoktor i genusvetenskap vid Stockholms universitet.

Porträtt av Elias Fjellander, förbundsordförande för RFSL Ungdom.

Porträtt av Malena Gustavsson, lektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet.