Page 25

Det är tidig morgon när Catarina Klockerud, enhetschef för trygghet och civilsamhällessamverkan i stadsdelen Hässelby-Vällingby i Stockholm, får veta att en skottlossning inträffat i området under natten. Ingen har skadats, men arbetsdagen börjar tidigare än planerat. Delar av Hässelby-Vällingby klassas som utsatt område enligt polisens lista. Händelser som denna är ofta en del av vardagen i dessa områden. Men själva begreppet ”utsatt” skaver hos Catarina. – Om jag fick önska skulle vi byta ut det mot prioriterat område, eftersom det här är platser som kommun, polis och andra behöver satsa på. Utöver förstärkt polisbevakning i dessa områden görs också insatser på förskolor, i skolor och fritidsaktiviteter samt i föreningslivet. Föräldrar får också stöd i att utbilda sig och komma i arbete. Catarina lyfter också vikten av att polisen finns närvarande i området – inte bara när något har hänt. Men vad händer med människorna när deras område får en sådan stämpel? Den frågan står i centrum för ett Fortefinansierat forskningsprojekt vid Umeå universitet som undersöker hur klassificeringen som utsatt område påverkar hälsa, tillit och brottsutveckling. Jeffrey Mitchell, universitetslektor på sociologiska institutionen, började intressera sig för frågan när polisen fick i uppdrag av regeringen att identifiera områden som bedömdes vara särskilt utsatta för kriminalitet och sociala problem. – Jag ville veta hur polisen skulle gå till väga och vilka effekter det skulle få. Det som fångade hans intresse var inte bara brottsligheten i områdena, utan vad som händer när ett område pekas ut offentligt och hamnar på en lista. Han har tidigare studerat så kallad redlining i USA – ett system som infördes på 1930-talet där vissa bostadsområden markerades som mindre attraktiva för investeringar och lån. Konsekvenserna syns fortfarande i amerikanska städer, bland annat i skillnader i resurser, hälsa och dödligt våld. Jeffrey menar att den svenska listan ger en ovanlig möjlighet att studera en pågående process i realtid – hur det påverkar människor och områden i samma ögonblick som de klassas som utsatta, snarare än i efterhand när effekterna redan hunnit sätta sig. För att undersöka effekterna jämför forskarna utvecklingen i områden som har klassats som utsatta med utvecklingen i liknande områden som inte fått denna klassificering. Hittills har de främst studerat mätbara utfall som drogöverdoser, våldsamma dödsfall, sjukhusvård efter våld och barns födelsevikt. Uppgifterna bygger på registerdata från flera svenska myndigheter och hälsoregister. I vissa analyser syns tecken på försämringar. Bland annat har antalet drogöverdoser ökat jämfört med liknande områden som saknar klassificeringen. Forskarna ser också att fler barn föds med låg födelsevikt efter att områden lagts till på listan. Hittills har forskarna inte sett några tydliga förbättringar i de utfall de studerat. Men om man inte ser någon förbättring är det också ett viktigt resultat. Så hur kommer det sig att utvecklingen inte blir bättre trots ökade resurser och insatser? Det vet forskarna ännu inte. forte magasin våren 2026 • 25