Page 26

– Varje gång polisen publicerar listan blir det en nyhetshändelse. Intervjuer görs och alla får veta vilka områden som lagts till eller tagits bort, säger Jeffrey. Det kan påverka hur områdena uppfattas, både av dem som bor där och av omvärlden. Enligt Jeffrey kan stigmatisering bidra till att människor med större resurser flyttar därifrån, vilket på sikt kan förstärka socioekonomiska skillnader. Han pekar också på att både tillit och upplevelsen av trygghet kan påverkas. Ökad polisnärvaro kan få människor att känna sig tryggare, men det kan också förstärka bilden av att området är farligt. När forskarna såg att drogöverdoserna ökade väcktes nya frågor. Det kan finnas flera förklaringar, men forskarna vet ännu inte vad som ligger bakom utvecklingen. – Det skulle kunna vara så att vissa insatser fungerar, men att de negativa effekterna av publiciteten motverkar framstegen, säger Jeffrey. Bilden är inte entydig. Samma klassificering som kan innebära stigmatisering kan också leda till goda initiativ och fler resurser. Catarina Klockerud har arbetat länge med trygghetsfrågor i områden som klassats som utsatta. – I Flemingsberg jobbade vi väldigt hårt för att bli klassat som utsatt område. Det låter konstigt, men vi ville uppmärksamma att det fanns stora problem som behövde hanteras. Hon menar att klassificeringen ofta leder till ökad samverkan mellan kommun, polis, skolor, fastighetsägare och föreningsliv. I Hässelby strand arbetade flera aktörer tillsammans för att förändra situationen kring Maltesholmstorget, som tidigare var en öppen drogscen. – Vi tittade på allt från belysning och parkeringar till hur torget används. Vi ordnade aktiviteter, engagerade ungdomar och försökte locka dit vanliga människor. Det ledde till att den öppna drogscenen försvann från torget. Samtidigt menar Catarina att brottsstatistik inte alltid säger mest om hur människor upplever sin trygghet. När trygghetsmätningar genomfördes i Huddinge uppgav många i Trångsund att de kände sig otrygga, medan fler i Vårby beskrev området som tryggt – trots att det var Vårby som klassats som utsatt. En förklaring kan vara den lokala gemenskap som vissa beskriver. – Jag har pratat med många människor som har bott hela sitt liv i områden som i dag betecknas som utsatta. De flesta trivs. De känner sina grannar, har sina sammanhang där och ser området som sitt hem, säger Catarina. Utsatt område Ett utsatt område karaktäriseras av låg socioekonomisk status och att kriminella påverkar det lokala samhället. De kriminella aktörerna har sällan en utstuderad avsikt att ta makt över eller kontrollera området. De påverkar i stället genom nya normer, värderingar och beteenden. Boende och andra aktörer, så som butiker, lokalägare och föreningar anpassar sig medvetet eller omedvetet till de kriminella aktörerna, exempelvis genom en tystnadskultur. De kriminella aktörerna kan till exempel utöva hot och utpressning, utföra offentliga våldshandlingar och narkotikahandel helt öppet, eller visa ett utåtagerande missnöje mot det offentliga samhället och dess representanter. Följden blir att de boende i området upplever otrygghet, vilket leder till en minskad benägenhet att anmäla brott och medverka i rättsprocessen. Utvecklingen sker stegvis och uppfattas efterhand som normalt, därför undervärderar polisen och de boende ofta det kriminella tillståndet. I området sker ofta rekrytering och insocialisering av barn och unga till organiserad kriminalitet. Källa: Polisen CATARINA KLOCKERUD, enhetschef för trygghet och civilsamhällessamverkan i stadsdelen HässelbyVällingby, Stockholms stad JEFFREY MITCHELL, universitetslektor i sociologi vid Umeå universitet foto Ulrika Sahlén 26 • forte magasin hösten 2026

Porträtt av Jeffrey Mitchell, universitetslektor i sociologi vid Umeå universitet.

Porträtt av Catarina Klockerud, enhetschef för trygghet och civilsamhällessamverkan i Hässelby-Vällingby.