Page 30

Var femte vuxen i Sverige har nedsatt hörsel, vilket gör det till en av de vanligaste funktionsnedsättningarna på arbetsplatser. Gruppen har i genomsnitt högre sjukskrivningstal och lämnar oftare arbetslivet i förtid. Orsaken är sällan hörselnedsättningen i sig, utan de svårigheter som uppstår i mötet med andra. Bullriga och bristfälliga ljudmiljöer gör det svårt att delta i möten och andra sociala sammanhang. Att ständigt behöva anstränga sig för att höra kräver mycket kognitiv energi, vilket kan leda till hörseltrötthet, utmattning och värk. Mot denna bakgrund blev det under pandemin angeläget att undersöka hur den nya digitala arbetsvardagen påverkade personer med hörselnedsättning. Hur fungerar fysiska kommunikationsstöd i en digital hemmamiljö? Och hur påverkas delaktigheten för personer med hörselnedsättning? I en studie vid Linköpings universitet undersöktes dessa frågor genom enkäter och intervjuer, i samarbete med Hörselskadades Riksförbund, HRF. – Vi gick in med hypotesen att digitaliseringen skulle ha skapat nya svårigheter för individer med hörselnedsättning, eftersom vi vet att de ofta lider av bristande kommunikation på arbetsplatsen. Men vi blev ganska förvånade, eftersom vi fick helt andra resultat, säger Elisabeth Ingo, universitetslektor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Studien visade att svårigheterna snarare hade minskat för hörselnedsatta under pandemin – och många var positiva till den nya digitala vardagen. Hemma vid datorn fick många större kontroll över faktorer som ljud, ljus och tempo. Tekniska finesser som transkribering och automatiserad textning underlättade också i många möten. – Så fördelarna är många med digitala möten – när de fungerar bra. Men allt handlar om rätt kommunikativa förutsättningar, för när tekniken och kollegors beteenden fallerar blir det extra besvärligt för den med hörselnedsättning, säger Elisabeth. I studien lyfts hybridmöten som särskilt problematiska för personer med hörselnedsättning, eftersom det blir svårare att se och höra dem som sitter i det fysiska rummet via skärmen. Även beteenden som aldrig skulle uppstå i fysiska möten, som att inte visa ansiktet, ställer till problem. – God kommunikation är viktigt för alla, men helt nödvändig för den här gruppen, säger Elisabeth. Hon får medhåll av HRF:s vice förbundsordförande Susanna Ahlström som menar att en god mötesetikett gynnar alla. Hon har själv grav hörselnedsättning, vilket gör henne beroende av hörapparat och textning vid digitala möten. – Innan pandemin fanns det aldrig i min värld att vi skulle bli digitala. Att det blev så pass bra var oväntat. Men det krävs struktur och goda förutsättningar för att digitala möten ska fungera väl. I HRF är vi vana vid att prata en i taget i mikrofon, vilket gör stor skillnad. Men det finns en stor okunskap i samhället om vad som är tillgängligt, säger hon. Men det hamnar ofta på individen att värna dessa förutsättningar. I studiens intervjuer uttryckte ett flertal deltagare frustration över att behöva tjata om sina behov. – Många upplever att allt hänger på dem. De får själva förbereda inför möten, påminna sina kollegor och se till att allt fungerar. Det gör att de i slutändan inte känner sig lyssnade på, de tappar motivation och kanske ger upp mötet, något som är helt mänskligt, säger Elisabeth. 30 • forte magasin hösten 2026