Page 33

Att låta elektronik som mobiler, datorer och skärmar få ett längre liv genom att reparera och återbruka kan minska avfall, utsläpp och behovet av nyproduktion. Men omställningen till en cirkulär ekonomi förändrar också arbetslivet. Någon ska faktiskt skruva isär, sortera, bedöma och reparera. Allt fler ska hantera trasiga produkter och okända ämnen, och nya arbetsmoment ställer nya krav på företagen. – Vi behöver tänka in arbetsmiljö i ett tidigt skede, annars finns en risk att den hållbarhetsomställning som vi verkligen behöver i samhället kan komma med ett mycket högt pris, säger Anneli Julander, gruppchef inom hållbart arbetsliv på IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har lett ett forskningsprojekt finansierat inom Fortes och Formas gemensamma satsning på grön omställning och arbetsliv, som studerat just arbetsplatser inom reparation och återbruk av elektronik. Resultatet är en färdplan för en bransch som väntas växa snabbt. Studien ringar in sex områden där arbetsmiljöarbetet behöver stärkas: kemikalier, säkra arbetssätt, kompetens, rutiner, samverkan och styrning. – Riskerna kan handla om allt från exponering för skadliga ämnen till brandrisker, belastning och skär- eller klämskador. Dessutom förekommer hot och våld, till exempel vid stöldförsök, säger Anneli. Den uppmätta halten av kemikalier i luften på arbetsplatserna var visserligen lägre än forskarna förväntat sig. Men Anneli framhåller att det är en ögonblicksbild och att branschen fortfarande är ung. Samtidigt finns det ett stort tryck på att den cirkulära omställningen ska gå snabbt. För henne är mätresultaten därför inte ett skäl att luta sig tillbaka, utan ett tillfälle att agera tidigt. – Det är bättre att arbeta proaktivt än reaktivt. Vi behöver ha rätt rutiner och kompetens på plats från början, och vi måste våga låta det kosta nu för att undvika problem senare. Det är väldigt lätt att tappa bort människan som står på golvet, säger hon. Omställningen till en cirkulär ekonomi skapar också behov av nya yrkesroller och ny kompetens. Många elektroniska produkter är inte byggda för att tas isär och repareras. Det ställer höga krav på såväl praktisk erfarenhet som djupare kunskap om hur produkterna ser ut på insidan och var risker kan uppstå, säger Anneli. Hon framhåller att företagen behöver bygga upp säkra arbetssätt, med bland annat skyddsutrustning och tydliga arbetsrutiner. – Oavsett vilken bakgrund personalen har är det viktigt att arbetsgivaren tillhandahåller anpassat material. Då får medarbetarna bättre förutsättningar att förstå riskerna i arbetet och vilka rutiner de behöver följa för att undvika exponering för ohälsosamma kemikalier och damm, säger hon. I färdplanen framgår också vikten av utbildning, handledning och kunskapsöverföring. Det kan innebära att nyanställda får gå bredvid en fadder under sin första tid på arbetsplatsen. Ett närvarande ledarskap och ett nära samarbete mellan chefer, medarbetare och skyddsombud pekas också ut som avgörande för en säker arbetsmiljö. Men ansvaret för utvecklingen ligger inte enbart på företagen – även kommunerna har en viktig roll att spela. – Kommunerna ansvarar för stora delar av infrastrukturen kring insamlingen, de kan skapa rätt förutsättningar och har stora möjligheter att ställa krav i sina upphandlingar, säger Anneli. I Stockholms stad arbetar man med återbruk på flera nivåer. En viktig del är att ställa tydliga krav i upphandlingarna, exempelvis att produkter som köps in kan vara återbrukade och i första hand ska återbrukas när de lämnas tillbaka till leverantören. Även produkternas innehåll vägs in för att minska risken för att skadliga ämnen ska exponeras vid exempelvis reparationer. – Vi vill förlänga livslängden på produkterna så mycket som möjligt, säger Sanna Wolff, projektledare för Centrum för cirkularitet på Stockholms stads miljöförvaltning. forte magasin våren 2026 • 33

Konstnärlig genomskärning av en mobiltelefon som visar batteri och andra inre komponenter.