Page 34

En annan del handlar om att tydliggöra värdet av att reparera produkter. Även om en reparation kan innebära en hög engångskostnad kan det ändå vara mer fördelaktigt än att köpa in en ny produkt. Därför behöver de som fattar beslut ute i verksamheterna få bättre stöd i att väga samman både ekonomiska och klimatmässiga konsekvenser, framhåller Sanna. – En dator ger upphov till 1,2 ton avfall vid tillverkning. Utsläppen vid en reparation är ingenting jämfört med nyproduktion. Här måste vi hjälpa till mer med ekonomisk styrning, utbildning och verktyg, som räknesnurror, säger hon. Ett tredje spår handlar om att underlätta intern cirkulering. Stockholms stad har utvecklat en egen variant av Blocket – Stocket – där verksamheter kan byta allt från möbler till elektronik med varandra utan kostnad. För möbler som behöver repareras finns också Lundaverkstaden. Där arbetar deltagare inom stadens arbetsmarknadsverksamhet, med stöd av instruktörer som både handleder och utbildar i kemikalier och säkerhet. Nu undersöker verksamheten även möjligheten att börja reparera elektronik, något som redan görs i flera andra kommuner i landet. – Det skulle både kunna skapa fler gröna jobb och bidra till den gröna omställningen. Så att ökad sysselsättning kan gå hand i hand med klimatmålen, säger Sanna. Utmaningarna när återbruk ska skalas upp är många, konstaterar hon, och det finns flera praktiska frågor kvar att lösa. När tiotusentals enheter ska cirkulera behövs bland annat nya standardiseringar för hur skicket bedöms och samordning kring insamling och transporter. – Lagar och regler måste också ändras. Det finns extremt mycket mer att göra. Samtidigt tror jag att den cirkulära ekonomin är en lösning på många frågor, till exempel genom stärkt beredskap om vi kan reparera mer lokalt och ta vara på materialet i uttjänta produkter. Vi måste börja se avfall som en resurs, säger Sanna. Vad är elavfall? Allt som drivs med sladd eller batteri är elavfall, till exempel: • El- och batteridrivna produkter som klockor, leksaker, elvispar, kaffebryggare, borrmaskiner, skruvdragare, hushållsapparater och verktyg. • E-cigaretter eller vejp som innehåller ett batteri. Tänk också på att vätska till e-cigaretter sorteras som farligt avfall. • Elskrot, trasiga eller lösa delar från elektroniska produkter. • IT-, audio- och videoutrustning som radio, TV, video, dator, mobil och kamera. • Lampor och ljuskällor, både glödlampor, lysrör, lågenergilampor och hela lamparmaturer. • Stora vitvaror som tvättmaskin, diskmaskin och spis. • Kyl och frys samt annat elavfall med köldmedium. Vad händer med elavfallet? • Metalldelarna går till materialåtervinning och används vid tillverkning av nya metallprodukter som konservburkar med mera. • Glaset från glödlampor kan också materialåtervinnas vid tillverkning av nya ljuskällor eller andra glasprodukter som exempelvis glasflaskor. • Lysrörspulvret i lysrören tas tillvara och återanvänds vid tillverkningen av nya ljuskällor. • Lågenergilamporna krossas och glaset behandlas på särskilt sätt. Kvicksilvret från ljuskällorna långtidslagras. • Kasserade elprodukter som exempelvis spisar, TV-apparater och mobiltelefoner monteras isär vid en återvinningsindustri. Produkternas olika material delas upp i kategorier. Det som kategoriseras som farligt avfall sorteras ut och tas om hand så att det inte kan skada miljön. Övrigt, rent material, som till exempel plast, metall eller glas, skickas till återvinning så att de kan bli till nya produkter. Källa: Stockholm vatten och avfall ANNELI JULANDER, gruppchef på IVL Svenska Miljöinstitutet SANNA WOLFF, projektledare för Centrum för cirkularitet på Stockholms stads miljöförvaltning foto Miljöförvaltningen, Stockholms stad 34 • forte magasin hösten 2026

Porträtt av Anneli Julander, gruppchef på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Porträtt av Sanna Wolff, projektledare för Centrum för cirkularitet i Stockholms stad.