Page 39

– Vi når ofta de som har engagerade föräldrar som dessutom orkar ha koll. Jag tror säkert att det finns fler barn som skulle vilja vara här men som vi inte når, säger Cecilia Olsson. Det visar att tillgänglighet inte bara handlar om hur själva aktiviteten är utformad. Det handlar också om vilka barn och familjer som får kännedom om den och har möjlighet att ta sig dit. Forskarna vid Linköpings universitet ser att anpassade verksamheter, som arrangeras just för barn med NPF, fyller flera funktioner. De kan ge barn möjlighet att prova olika aktiviteter i ett sammanhang där kraven är lägre och där det finns större förståelse för olika behov. Men studien visar också att många barn med NPF vill delta i samma aktiviteter som andra barn. – När barn får prova på till exempel dans, ridning eller bollsport under lugnare och mer fria former kan de upptäcka vad de tycker om och senare kanske ta steget till en annan verksamhet, säger Rebecka. Det finns alltså inget enkelt val mellan särskilda verksamheter och inkludering i vanliga aktiviteter. För vissa barn är den anpassade verksamheten avgörande. För andra handlar det om att kunna delta i den vanliga verksamheten – om den är tillräckligt flexibel. Det väcker också en större fråga om vad som egentligen krävs för att få vara med. Måste alla barn kunna delta på samma sätt för att aktiviteten ska räknas som inkluderande? Forskarna menar att svaret snarare finns i att fråga barnen själva. – Det viktigaste är kanske inte att kunna allt om NPF, utan att vara beredd att fråga: Vad skulle göra det lättare för dig att vara med? säger Cecilia Lindgren. Åtta tips för en mer NPF-vänlig träning Ge barn som kommer tidigt en uppgift. Att plocka fram bollar, koner eller redskap gör barnet delaktigt och ger en bra start på träningen. Stäm av dagsformen. Låt barnen anonymt visa tummen upp, åt sidan eller ner bakom ryggen. Då får du snabbt en bild av hur gruppen mår. Tillåt rörelse under samlingar. För vissa barn kan det vara lättare att koncentrera sig om de får röra på sig, till exempel med en stressboll eller genom en kort fysisk aktivitet före samlingen. Börja med något som barnen gillar. En enkel övning som alla klarar av skapar en känsla av att lyckas och kan göra det lättare att komma igång. Ge mycket positiv återkoppling. Se och uppmärksamma det som fungerar. Positiv feedback kan stärka motivation och självkänsla. Låt barnen uppmuntra varandra. Hemliga kompisar eller andra enkla sätt att ge varandra beröm kan bidra till gemenskap och göra att fler känner sig sedda. Sätt dig bredvid barnet vid konflikter. Om du behöver prata om något som hänt, sänk dig till barnets nivå och undvik att stå framför barnet. Förbered vid förändringar. Berätta i god tid om exempelvis en ny tränare, lokal eller ändrad planering. Ge gärna informationen både muntligt och skriftligt. Källa: Idrott för alla, Riksförbundet Attention CECILIA OLSSON, verksamhetsansvarig på KFUM Alnäs foto Maya Perez Aronsson CECILIA LINDGREN, biträdande professor vid Tema Barn, Linköpings universitet foto Michael Tholander REBECKA TIEFENBACHER, barn- och funktionshinderforskare vid Tema Barn, Linköpings universitet Det behöver finnas större frihet i att göra på sitt eget sätt, så att man inte känner att man behöver göra ’rätt’ för att få delta. REBECKA TIEFENBACHER forte magasin våren 2026 • 39

Porträtt av Cecilia Olsson, verksamhetsansvarig på KFUM Alnäs.

Porträtt av Cecilia Lindgren, biträdande professor vid Tema Barn, Linköpings universitet.

Porträtt av Rebecka Tiefenbacher, barn- och funktionshinderforskare vid Tema Barn, Linköpings universitet.