Page 41

Hela min familj är delaktig och det känns inte lika skrämmande som det gjorde i början. Jag lever med min sjukdom i stället för att kämpa mot den. Jag lyssnar på kroppen och försöker träna tre gånger i veckan. Simning och vattengympa gillar jag att göra i kombination med gymträning, för att stärka musklerna. Det tog lång tid innan jag accepterade att använda hjälpmedel i vardagen, men i dag uppskattar jag dem. Min smarta telefon och rollatorn ställer alltid snabbt upp när kroppen strejkar. Livet har blivit så mycket bättre sedan jag sa ja till det. Nu orkar jag mycket mer! Vi som lever med funktionsnedsättningar – oavsett om de beror på sjukdom, skada eller något annat – ska inte vara rädda för att be om hjälp när vi behöver det. Man kan inte alltid förvänta sig förståelse från släkt och vänner, alla har nog med sitt eget. Därför måste vi ta hand om oss själva och sätta upp våra egna gränser. För mig är det värsta när människor lägger huvudet på sned och tycker synd om en. Då känns det som att de förminskar mig. En av de viktigaste insikterna jag har fått kom från en sjukgymnast som sa: ”Vi i vården tittar inte främst på vad du inte kan göra längre, utan på vad du kan göra!” foto Tom Holmlund Det värsta är när människor lägger huvudet på sned och tycker synd om en. Då känns det som att de förminskar mig. LOUISE HOFFSTEN forte magasin våren 2026 • 41